Indonesia

Lördagen og Söndags myset bestod av trevligt norskt besök och vattenpipa.



Kim bad mig att fota lite när han sk8ade. Och det tackar jag för.



Idag, måndag, hade jag förmånen att fördriva lite tid med denna Jenta. En tid som vi förvältade väl genom att gå en fjälltur. Vi besteg ett berg vid namn Gullstein. Väl uppe på toppen kännde vi en gemensam besvikelse, en besvikelse som varade i ca 2 sekunder. Den bröts av att Camilla pekade på ett annat fjäll,lövstakken, och sa: vi går upp dit! Första tanken, fy fan, andra tanken, den där personen..., tredje och sista tanken, jag är lyckligt lottad. Dessa tre tankar resulterade i ett JAVISST, jag följer dig. 2,5 timmes fjällmarsch trodde jag, mitt otränade jag, skulle resultera i mjölksyra, kramp o allmänn trötthet. Men konstigt nog flög jag fram över stock och sten. Endorfinerna från styrketräningen? Solskenet? Fjällatmosfären? Eller något annat kanske?